Hur det känns att vara nykär!
Jag har haft en önskan om att inte vara ensam, en längre tid. När jag träffat någon så har det hela tiden varit något som saknats. Jag har känt mig ensam fast jag haft sällskap, helt enkelt.
Nu när har jag träffat en ny och jag känner mig som ett barn inför julafton, förväntansfull.
När jag tänker på henne så känns det så varmt och pirrigt i hela kroppen. Jag har en väldig egoistisk känsla, när jag tänker på den framtid vi har tillsammans. Jag är så glad att äntligen få dela min tillvaro med någon annan. Allt känns så starkt, lukten av blommor, fågelkvitter, det puffiga molnet som sveper förbi. Lite som när blomknoppar briserar i slowmotion och man ser auran och förnimmer lukten av blomman. När vi två är tillsammans blir vi hela och lite som en, bara. Ett starkt vimsigt lyckorus. Härligt, är ett ord för mig. Jag kan beskriva det som när jag går på en doftande sommaräng och jag sveper händerna mot det höga gräset.
När vi två ligger på en blomsteräng och tittar på molnen som glider på himlavalvet och bara, är, är lyckan fullständig.
