Prövningar
Den här dagen började bra. Det gjorde många av våra dagar nuförtiden. Han jobbade morgonskift och var trött efter jobbet som vanligt. Jag gick en utbildning för att få lite av mina kunskaper på ”papper ”, så att säga. Jag kom hem till vår lilla lägenhet efter en ganska jobbig dag och kände mig lättad eftersom jag klarat att göra terminsprovet. Jag var med andra ord väldigt trött.
Han satt i soffan när jag kom hem.
- Har du vattnat blommorna för mycket, frågade han.
- Nej, svarade jag trött. Jag har inte vattnat blommorna alls, jag har varit på utbildning hela dagen, fortsatte jag surt.
Jag hörde nu ett droppande ljud från vardagsrummet, just som jag kom in i det. Jag gick runt försiktigt för att lyssna var droppandet kom ifrån.
- Är det akvariet som droppar, sa han.
- Det är det, sa jag.
- Vill du ha lite kaffe, först? undrade han.
- Ja, tack, gärna, sa jag, och fortsatte, vad menar du med först?
Just då hördes det ett högt knakande som när glas spricker. Ljudet försvann lika fort som det kom. Så hände inget mer. Just då!
- Ja, tack, sa jag. Jag behöver sitta en stund och bara landa nu. Jag är helt slut efter provet jag hade idag, fortsatte jag.
- Det droppar nog lite mer från akvariet, nu, sa han. Tror du att det går att limma?
-Åh, nej, sa jag, jag orkar inte mer nu.
- Nej, sa han, och fortsatte, inte jag heller. Går det att limma? frågade han igen.
- Kanske, sa jag och tänkte att det inte kunde vara så svårt om man kunde ta ut alla fiskarna ur akvariet. Vi hade många fiskar av olika slag. Det kunde bli ett problem att förvara fiskarna under tiden, förstås.
Han gick ut i köket och hällde upp varsin kopp kaffe och kom in i vardagsrummet med kopparna. Satte ner dem på bordet och satte sig ner i sin soffan samtidigt som jag sa:
- Gud, vad jag är slut efter den här dagen! och fortsatte, jag behöver verkligen vila nu.
Precis när jag sagt orden, brast vårt 250 liters akvarium och allt vatten åkte ut på parkettgolvet i vardagsrummet med ett högt ”swoosh”-liknande ljud. På golvet låg plötsligt 250 liter vatten och skvalpade samt alla våra fiskar sprattlandes. Paniken lyste i våra ögon så mycket att det lyste upp hela rummet. Vi var rädda att vattnet skulle tränga igenom parkettgolvet ner till grannen under. Det hade verkligen inte blivit bra för grannsämjan. Det blev en väldig fart på oss trots att vi båda två var mycket trötta efter en hektisk dag. Fram med hinkar och kärl för att rädda alla våra fiskar och växter. Sedan tog vi alla trasor och handdukar, som vi kunde hitta och torkade upp allt vatten, så fort vi kunde. Det var ett fasligt halkandes och snubblandes för att få upp så mycket vatten som möjligt, på så kort tid som möjligt. Det var ett skyhelvetes springande och ropande på oss båda, i den lilla lägenheten. När vi torkat upp vattnet efter bästa förmåga och stoppat alla akvariefiskar i hinkar, så satte vi oss ner i soffan igen, drack lite av kaffet som svalnat lite för länge och undrade var vi skulle få tag i ett akvarium. I orten där vi bodde var akvarium en beställningsvara. Vi fick tips från Zoo-affären, som vi ringde till, att vi kunde kontakta en glasmästare för att han kanske kunde laga vårt akvarium.
Vi kontaktade den lokala glasmästaren och berättade vår historia, och när han fick höra om vårt problem och slutat att skratta, så hade han tid trots att det var sent på dagen.
Vi baxade ner akvariet till bilen och lastade i, åkte till glasmästaren för reparationen. Vi var båda mycket trötta vid det här laget och akvariet var bökigt och tungt. Bristningsgränsen var nådd för oss båda, nu! Glasmästaren måste verkligen hålla sig för skratt när vi kom baxandes på vårt trasiga akvarium samtidigt som vi minst sagt såg härjade ut med håret på ända också. Reparationen skulle ta minst en dag och undertiden fick vi låna ett mindre akvarium av glasmästaren, tillfälligt, så vi skulle slippa hinkarna till fiskarna och att vi skulle klara oss till reparationen var klar.
